Förbannade förvärkar

I natt hade jag tänkt sova ut ordentligt, men det blev inte som jag tänkt mig... Vi var på after work med Jenny och Linus, väldigt trevligt, och var hemma redan vid nio. Efter att ha gjort i ordning oss så var vi säng redan innan tio, jättetrötta båda två. Men då satte de igång. Förvärkarna. Jag har haft det till och från i någon månad men de har aldrig gjort ont tidigare. Bara spänt lite och gjort lite ont i övre högra delen av magen där Lo brukar sträcka ut sina ben. I natt gjorde det dock rejält ont i magen, ryggen och underlivet. Jag var nog uppe varje timma på toa och först vid åttatiden på morgonen började det lugna ner sig. Vaknade vid tio och gick på toa igen för att upptäcka en slemblandad blödning. Urk! Undrar om det var slemproppen? Tänk om förlossningen startar tidigare? Åt frukost och ringde förlossningen för säkerhets skull. Kvinnan i luren sa att det var normalt att få blödningar när livmodern varit igång och jobbat. Om jag får blödning utan att ha haft såna förvärkar så ska jag dock kontakta dem direkt. Huruvida det fanns risk för att förlossningen kan komma igång tidigare kunde hon inte svara på. "Ja, det vet man aldrig", sa hon. Lo var iaf ganska livlig i morse, vilket känns skönt. Stackaren har väl inte heller kunnat sova av all "livmodermassage"... Känns bra att jag ringde till förlossningen för då slipper jag känna mig orolig i onödan.