Shoppingdag med Lo

I går var första gången jag vågade mig i väg för att shoppa med Lo på annan ort, utan E. Jag tycker det har känts så otympligt med att lyfta och greja med barnvagnen (har ju heller inte fått lyfta varken vagn eller bilbarnstol så länge pga snittet) och att fixa med mat på en offentlig plats utan att ha med någon som passar till exempel grejerna när jag ska hämta hett vatten. *nu kan ni andas efter den långa meningen* Men i går kom vi i väg! Det primära målet var att köpa overall, vantar och mössor till Lo så han klarar hösten och vintern. Med en rabattkupong i handen stegade jag in på Polarn & Pyret och började prova mössor. Eftersom jag ibland drabbas av väldig beslutsångest fick Lo prova massa olika färger innan jag tillslut bestämde mig. Trots att det var mycket folk (alla skulle väl utnyttja sin check) och barnvagnar i butiken och en del skrikande barn så höll sig Lo lugn. Han verkade tycka det var rätt så kul att prova kläder. Det måste han fått efter sin mor;) När jag plockat på mig lite grejer fick jag hjälp med att prova storlekar. På med mössorna igen! Efter det fick jag lägga Lo på disken för nu skulle vi prova overallen. Jag och expediten trädde in hans armar och ben i den och Lo bara låg och tittade nyfiket på oss. Han charmade alla! Min Super-Lo.

Efter Pop började klockan närma sig matdags för Lo. Jag tänkte ta en fika på mitt (fd) favvofik Rådhuset men kom inte in genom dörren! Det är en sådan där dörr som är delad som två och den ena dörren var öppen. Jag ställde Lo vid den och försökte få upp den andra dörren. Då kom en kvinna i 35-årsåldern och skällde på mig att jag inte kan blockera hela ingången. Jag flyttade på Lo och fortsatte mecka med dörren, utan framgång. Några meter in i lokalen står en av tjejerna som jobbar där och bara tittar på mig! Varför hjälper ingen mig?? Detta var en dag som jag var extra känslig, så jag började nästan gråta... Ja, så känslig kan jag va i bland:/ Tog på mig mina solisar *måste gömma mig* och stegade in på nästa ställe, Princess. När jag beställt frågade jag cafébiträdet om hon ville komma ut med brickan till mig. Muttrande svarade hon ja. Vart har kundservicen tagit vägen? Jag bara undrar... Lo somnade så jag läste DV och matade honom på en parkbänk lite senare.

Efter ytterligare shopping, på bland annat Åhléns, tog jag en till fika... Denna gång på Gräddhyllan där tjejen självmant erbjöd sig att komma ut med brickan! Löjligt glad blev jag...

På hemvägen åkte jag runt i ett nytt bostadområde och tittade på hus. Lo halvsov i sin stol. Han gnällde inte någonting på hela dagen. Min lilla Lo.