Oro

Egentligen är jag ingen orolig själ. Jag tror för det mesta att allt kommer att ordna sig. Det gör ju alltid det på nå´t sätt. Kanske inte alltid det mest ultimata sättet, men ändå. Det ordnar sig liksom.

Det här med att vara gravid är dock en annan femma. Allting är så nytt! Även om tusentals, eller snarare miljontals, kvinnor har upplevt en graviditet före mig så spelar det ingen roll hur mycket jag läser på, det är ändå nytt för mig. Och varje känsla är unik för mig och inte så lätt att slå upp i någon bok. Just nu är jag lite orolig för att allt inte ska vara bra med bebisen. Egentligen tror jag att allt är bra. Vi kommer att fixa det här, jag och bebisen. Det känner jag starkt. Men ändå kan jag känna lite oro när det hugger till i magen och jag inte vet om det är normalt eller inte. Har haft lite ont på ena sidan i ett par dar. I morn ska vi i alla fall på ultraljud, ska bli skönt att se att allting står rätt till. För det tror jag allt att det gör ändå.