Hade lite deeptalk med E igår kväll. För att avsluta samtalet och skämta till det lite efter allt seriöst snack sa jag helt sonika "Med hopp om en fröjdefull jul". Bara sådär. Vansinnigt pretto;) Men det var inte det det här inlägget skulle handla om... Det är så att jag, som ogillar plåttrigt julpynt och bara vill ha vitt, vitt och vitt, (det vet ni som hängt här ett tag), längtar vansinnigt mycket efter att det ska bli advent och jag får börja pynta! Jo, det är sant! Kan förklaringen till denna kovändning vara så enkel att det numer bor barn (spädisar räknas inte) i huset och jag därför vill ha in lite mer julkänsla i hemmet? Eller kan det vara så att jag tröttnat på vårt vita opersonliga hem och vill ha in lite färg och värme i huset? Eller är svaret så enkelt att jag bläddrat i allt för många inredningstidningar och gått på myten om att i ett vackert, mysigt och trivsamt hem är alla lyckliga och glada? Jag tror jag skippar analysen och istället tipsar om senaste numret av tidningen Drömhem & trädgård. Jag kan nästan lova (av princip lovar jag aldrig något, därav "nästan") att den som inte gillar att pynta kommer att tänka om... Testa! Måste erkänna att jag själv redan tjuvstartat pyntandet... *rodnar* Bildbevis nedan.
...
...
...
1) Home-skylten har fått ett hjärta... 2) Vasen på toa har bestyckats med en gran, bara en Amaryllis som saknas! 3) Vitrinskåpet... 4) Inte ens Lo har sluppit undan... En gran hänger på hans garderobsdörr. Snart är det jul igen! :)
2 kommentarer:
Hoppas du har fått dissekera färdigt! Det som är så mysigt att få ta fram julen! Fast jag tycker det är skönt att ta undan den med. Sinnesstämningen som infaller när advent kommer är lugn lugn och harmoni hos mig, då är det skönt med alla varma röda färger! KRam
Anna: Det har jag tyvärr inte..!
Ja, visst är det skönt att få undan julen när den är över! Hellre att jag tar fram pyntet tidigare än att jag låter det vara kvar för länge...
Kram!
Skicka en kommentar