Stugsemestern

Efter nästan sju timmars bilåkande kommer vi fram vid 18-tiden, trötta och hungriga. Innan vi hunnit in och hälsat på alla kommer svärmor fram för att testa ett par gamla gummistövlar på Lo, som hon hittat på vinden. Hon kan verkligen inte bärga sig! När vi satt oss till bords tänkte E ta en öl till maten, men då utbrister en av systrarna att det inte går, för de har tänkt att alla ska dricka vin till maten. (Vi hade med ett flak öl, så det var ingen bristvara...) "Det här börjar ju bra..." tänkte jag ironiskt. Följande dagar hade de sansat sig en aning och de tog väldigt bra hand om Lo allihop. Så bra att jag nästan saknade honom när vi skulle åka hem;) En av dagarna var vi ute och fjällvandrade, "alla ska med!". En syster hade lånat en vandringsryggsäck så att även Lo kunde följa med. Det gillade han! Jag fick frågan om det inte var vackert här ute och svarade kaxigt att "träd gör sig bäst som möbler eller toapapper", men tillade snabbt att det visst var vackert;) Hur som helst så var det en skön vandring på Fulufjället och när vi kom upp en bit växte det inte ett enda träd. Några av oss passade på att ta en längre runda när de andra gick hem för att laga mat. 12 km blev det för egen del. Vi hade kanonväder hela vistelsen, och visst var det trevligt, men inte så trevligt att jag vill ha det som en stående tradition istället för att typ åka till västkusten för att sola, bada, shoppa och njuta av havsluft och det vackra landskapet...


Pigg och glad i början...


...sedan lite sömning...


...för att till sist sova riktigt djupt.