Dagis (1:a ord v)

I morse fick jag väcka den lille sömnige vid kvart i åtta med vällingflaskan. Efter att ha svept den var han på strålande humör och när jag bytte blöja och började prata om dagis verkade han se fram emot att få komma dit idag. (Han ska gå tisdag-torsdag till att börja med.) Vid grinden till dagis kände han igen sig och gav ett lite glädjetjut. Väl inne på dagis gick jag in med honom till lekrummet och när jag skulle vinka av honom drog han ihop ansiktet för att börja gråta. Just då gick jag. Oj, vad det gjorde ont i mammahjärtat... Gjorde jag rätt? Skulle jag stannat? Jag stannade i alla fall "bakom kulisserna" och lyssnade, men hörde ingen gråt. När jag kom hem ringde jag dagis och de försäkrade att allt gått bra. Så nu ska jag inta min frukost i lugn och ro, läsa tidningen, dricka kaffe och äta bake-offbröd med ost och skinka. Kanske lyxar till det med någon grönsak också;)