Vecko Revyns Ebba har listat Klippen vi minns 2007 och toppar listan gör naturligtvis Britney... Min favorit på listan är Nicole, fast det kan väl inte klassas som något drastisikt? Men frisyren är enkel, snygg och lätt att variera. Snygg färg också... Jag saknar mitt blonda ibland. Kanske försöker jag bli blond till våren igen? Jag vill alltid vara blond på sommaren och mörk på vintern, tyvärr pallar inte håret med det, inte om jag vill behålla längden i alla fall:(
Jag har förstått att det där med att byta frisyr är väldigt känsligt för många. Mycket av ens identitet finns ju frisyren. Folk värderar en och placerar en i olika fack efter hur man ser ut. Själv förknippades jag som "hon med det långa håret" när jag gick i högstadiet, då håret var midjelångt. Jag trivdes väl aldrig riktigt med det (håret alltså), det bara råkade bli så långt. Det har dock hänt mycket sedan dess! Jag har provat de flesta hårfärger, i princip allt utom svart. Jag har testat alla längder, utom rakat eller snaggat. Permanentat, rockabilly-lugg, Robyn-page, rastaflätor, you name it. Och inte har jag dött för det;) Snarare har det berikat och roat(!) mig att upptäcka hur människor ser på mig beroende av vad jag har för frisyr och hårfärg. För det är skillnad! Och det är väl det folk är rädda för. Den största skillnaden jag upplevt i bemötande på till exempel krogen (och vilka killar som kom fram till mig...) var när jag gick från att ha haft halvlångt, lockigt, blont hår till en relativt kortklippt mörklila punkig frisyr... Det var intressant, kan jag lova;) Men inte särskilt farligt.
Jag ser inte så allvarligt på det här med hår. Det växer ju ut. Och testar man inte olika frisyrer och färger så kanske man aldrig hittar den där frisyren som man trivs och passar så himla bra i. Man måste våga! Vad är det värsta som kan hända? Fast det är ju lätt för mig att säga, som vågar. (Eller vågade;) Jag har trots allt svårt att förstå varför man inte vågar. Det finns ju så mycket roligt man kan göra med sitt hår! Och som sagt... Det växer ju ut.
Kortklippt 2001...
4 kommentarer:
Måste verkligen testa godiset! Var det gott? Lo e för charmig.. mottagandet på morgonen är ju så man smälter.
Glömde säga - skitfräcka pjuck!
heeej! var är du? saknar dig lite på msn! :)
vet du förresten att vi nu i dagarna firar ett år som cyberbuddies. hur coolt är inte det?! ;)
jag har också väldigt lätt för att klippa av mitt hår. och färga det. och låta nästan vem som helst hålla på med det. som du sa, det växer ju faktiskt ut.
julkram
anna: Godiset var gott, men inget man äter allt för mycket av... Svårt att skära små bitar av det, så det blir ganska mäktigt.
Skorna är inte bara snygga, de är sköna oxå;) Faktiskt!
elmaa: Cyberbuddies -cooolt;)Angående msn så har jag nästan aldrig varit online, ännu mindre sedan Lo började krypa... Men ibland så! Fast det är ju inte alltid du har tid med mig då;)
Skicka en kommentar